"Inner City Kid" vs. "Campus Ranger"
Jag var där när den norska (?) horan letade efter sällskap.
Jag var där när Seb fick en mobil som gick att tala i.
Och jag var där när han lärde sig om tonande labiodentala frikativa ljud.
Men jag var även där när saker inte va lika roligt.
Jag var där när Seb halv-fyra på natten, gråtande, ringde mig och berättade om sin ekonomiska kris. Hans disponibla belopp var endast 8 kronor och 64 öre.
Och jag var där, den där morgonen, när Seb försökte förklarade sitt senkommande med en "bruten nyckel". Vem försökte han lura egentligen? Vi som känner han väl vet att han har varit hookad på meskalin ända sedan han såg Fear and Loathing in Las Vegas. Han är en svag pojke, Sebastian, med svåra ekonomiska och drogrelaterade problem. Det är annat än mig det...
Jag är rik, och nu menar jag inte "jag-har-1200-på-banken"-rik, utan "jag-åker-till-St-Tropez-och-festar-med-Paris-Hilton-i-en-pool-med-
Don-Perigon-champagne"-rik. Nästan iaf...
Jag bor i stan. Ta fram en karta på Karlstad och kör en nål rakt ner i mitten på de centarala delarna, där bor jag. En vän sa en gång: "Men du har ju bara en vrå", men fuck you Lillen, this is Cribs-fucking-material. Brudarna står på rad för att besöka min sängkammare slash vardagsrum slash kök slash hall slash toalett. Jag har gardiner i mina fönster istället för ett lakan som vissa andra. Jag vet att jag utåt sett verkar vara den perfekta människan, men även jag har mina brister.
Jag kan inte dricka öl. Hämta en dunk med hembränt och jag sveper den. Whiskey, Vodka, Sambucca, Absint, u name it, i drink it. Men öl, icke. Man kan inte vara en harcore rocker, som mig, och sen sitta och dricka Nik's Rabarber Lingon-cider (min favorit), medan The Pogues spelas i bakgrunden. Att det är 7.0-or är inget försvar. Rockgudarna måste vända sig i sina gravar. But I try, oh Lord I try. Jag har nu i några helger (läs: veckodagar samt helger) gett ölet en ny chans. Ny favorit: Arboga 7.3%, Det gyllene ölet. Ni har säkert sett den i näven på något lokal-fyllo någon gång, då den här finner sin starkaste kundkrets.
Seb däremot, han kan dricka öl. Om han gör det för att få bort meskalin-smaken ur munnen eller inte förtäljer dock inte historien. Men även om jag bor bättre, har mer pengar och är en helt enkelt mer fulländad människa än Seb, så kommer jag alltid att avundas att han med sådan enkelhet kan svepa en Hobgoblin utan att få spykänslor.
Men nästa St. Patricks Day, då ska jag sitta där med Seb, och jävlar vad öl vi ska dricka.
Jag var där när Seb fick en mobil som gick att tala i.
Och jag var där när han lärde sig om tonande labiodentala frikativa ljud.
Men jag var även där när saker inte va lika roligt.
Jag var där när Seb halv-fyra på natten, gråtande, ringde mig och berättade om sin ekonomiska kris. Hans disponibla belopp var endast 8 kronor och 64 öre.
Och jag var där, den där morgonen, när Seb försökte förklarade sitt senkommande med en "bruten nyckel". Vem försökte han lura egentligen? Vi som känner han väl vet att han har varit hookad på meskalin ända sedan han såg Fear and Loathing in Las Vegas. Han är en svag pojke, Sebastian, med svåra ekonomiska och drogrelaterade problem. Det är annat än mig det...
Jag är rik, och nu menar jag inte "jag-har-1200-på-banken"-rik, utan "jag-åker-till-St-Tropez-och-festar-med-Paris-Hilton-i-en-pool-med-
Don-Perigon-champagne"-rik. Nästan iaf...
Jag bor i stan. Ta fram en karta på Karlstad och kör en nål rakt ner i mitten på de centarala delarna, där bor jag. En vän sa en gång: "Men du har ju bara en vrå", men fuck you Lillen, this is Cribs-fucking-material. Brudarna står på rad för att besöka min sängkammare slash vardagsrum slash kök slash hall slash toalett. Jag har gardiner i mina fönster istället för ett lakan som vissa andra. Jag vet att jag utåt sett verkar vara den perfekta människan, men även jag har mina brister.
Jag kan inte dricka öl. Hämta en dunk med hembränt och jag sveper den. Whiskey, Vodka, Sambucca, Absint, u name it, i drink it. Men öl, icke. Man kan inte vara en harcore rocker, som mig, och sen sitta och dricka Nik's Rabarber Lingon-cider (min favorit), medan The Pogues spelas i bakgrunden. Att det är 7.0-or är inget försvar. Rockgudarna måste vända sig i sina gravar. But I try, oh Lord I try. Jag har nu i några helger (läs: veckodagar samt helger) gett ölet en ny chans. Ny favorit: Arboga 7.3%, Det gyllene ölet. Ni har säkert sett den i näven på något lokal-fyllo någon gång, då den här finner sin starkaste kundkrets.
Seb däremot, han kan dricka öl. Om han gör det för att få bort meskalin-smaken ur munnen eller inte förtäljer dock inte historien. Men även om jag bor bättre, har mer pengar och är en helt enkelt mer fulländad människa än Seb, så kommer jag alltid att avundas att han med sådan enkelhet kan svepa en Hobgoblin utan att få spykänslor.
Men nästa St. Patricks Day, då ska jag sitta där med Seb, och jävlar vad öl vi ska dricka.
posted by max_ax at 19:21
1 Comments:
Jag var där, då seb vann tre av fem pokermatcher. Och hur många vann max? En. Och vad åkte han ut på. åttor. varenda gång. nu ska vi inte vara hårda, en jävligt skön text ska jag säga. Jag ser det som en kärleksförklaring. Jag ska genast sätta mig ner och kontra detta. (sitter gör jag redan, bara att kontra kvar).
Och du, det är inget lakan, det är ett överkast värderat till 880kr. Hur dyra var dina gardiner?
"Man kan inte vara en harcore rocker, som mig, och sen sitta och dricka Nik's Rabarber Lingon-cider (min favorit" så jävla du... :)
Post a Comment
<< Home