Pre-bed
Jag fick häromkvällen en intressant inblick i somligas problem på kvällarna, när man kommer hem full och ska göra sig redo för sängen, för att sova då, alternativt annat.. nåväl, det hör inte hit. Sova helt enkelt. Not that it matters. Äsch.. säng som säng.. Får nöja mig med att säga sängdax.. resten är upp till läsaren att tolka eller begrunda. Det har ingen större substans i själva grejen, som jag förhoppningsvis kan komma till snart, utan att fortsätta krångla vidare med dessa oväsentligheter. Ok, straight to the point now.
Berättelsen som för mig förtäljdes börjar alltså efter att utekvällen slutar. Hon stapplar upp för de tusen trapporna, det är ett hårt liv att bo penthouse. Tillståndet är tämligen onyktert men hon har tillräcklig koll för att inte somna på soffan i köket, vilket är mer standard än undantag när man bor som vi gör här omkring, på efterfesterna som är nästintill obligatoriska och oftast lika upphetsande som sömnpiller samt med exakt samma effekt. Mest p.g.a. belysningen som består av röda svaga lampor inte stör alls mycket i trötta ögon, tvärt om faktiskt, och härligt ljud av brummande kylskåp. Damn, nu var jag fast igen.. Snurrar runt i dumma oväsentligheter som inte för texten vidare. I will cut to the case soon enough. Have patients with me young friends.
Så, hemma och full helt enkelt, inte jätte men lite, vilket vore underligt om man var båda på en gång. Whatever. Hon går så småningom in på sitt rum. Nu också väldigt trött och har bråttom i säng, av en eller annan anledning. Anyway, går in på toa och inser att det är dags att iträda rollen som den som gör sig redo för att sova (eller vad man nu ska göra). Att göra sig iordning är en tämligen standardiserad syssla som oftast sker efter ett sedan länge invant mönster, först tänderna sedan eventuellt smink osv. Denna tös står nu alltså framför spegeln och funderar. Vad nu? Vad är det som gäller? Vad först? Vad sedan? Andedräkt och tänder. Prioritet ett. Så, en snabb tandborstning. Sen då? Smink, smink ska av. Motoriken i musklerna är, som ni säkert märkt vid otaliga tillfällen, inte alltid hundra. Vatten överallt och en viss tub med diverse rengöringsinnehåll faller skrämmande långt in under toalettstolen.
Det är nu det blir lurigare. Vad är glömt? Nått är fel.. Nog för att jag inte ser hundra, men nått med synen är det ändå.. Linserna! En lins åker ut och tvättas. Vilket öga tog jag nu igen? Höger, ser ganska bra. Vänster, inget vidare alls. Ok, så vad säger det mig. En längre stunds begrundande inleds. Aha! det bättre ögat har formodligen linsen kvar. Undersöker vilket öga som var det bättre igen. Hur var det nu då..? Fort in med fingrarna i höger öga för att inte hinna glömma bort det igen. VITO!! Små jävla linser och av större alkoholintag fumliga fingrar equal with (=) hög katastrofrisk. Höger, ut och tvättas. Vad har jag kvar? Ah, tänderna var det ja. Borstar tänderna en gång till men med en underlig känsla av deja vu.
En annan hade förmodligen gett upp efter blicken i spegeln och gått och somnat i sängen, om man hinner så långt.
Berättelsen som för mig förtäljdes börjar alltså efter att utekvällen slutar. Hon stapplar upp för de tusen trapporna, det är ett hårt liv att bo penthouse. Tillståndet är tämligen onyktert men hon har tillräcklig koll för att inte somna på soffan i köket, vilket är mer standard än undantag när man bor som vi gör här omkring, på efterfesterna som är nästintill obligatoriska och oftast lika upphetsande som sömnpiller samt med exakt samma effekt. Mest p.g.a. belysningen som består av röda svaga lampor inte stör alls mycket i trötta ögon, tvärt om faktiskt, och härligt ljud av brummande kylskåp. Damn, nu var jag fast igen.. Snurrar runt i dumma oväsentligheter som inte för texten vidare. I will cut to the case soon enough. Have patients with me young friends.
Så, hemma och full helt enkelt, inte jätte men lite, vilket vore underligt om man var båda på en gång. Whatever. Hon går så småningom in på sitt rum. Nu också väldigt trött och har bråttom i säng, av en eller annan anledning. Anyway, går in på toa och inser att det är dags att iträda rollen som den som gör sig redo för att sova (eller vad man nu ska göra). Att göra sig iordning är en tämligen standardiserad syssla som oftast sker efter ett sedan länge invant mönster, först tänderna sedan eventuellt smink osv. Denna tös står nu alltså framför spegeln och funderar. Vad nu? Vad är det som gäller? Vad först? Vad sedan? Andedräkt och tänder. Prioritet ett. Så, en snabb tandborstning. Sen då? Smink, smink ska av. Motoriken i musklerna är, som ni säkert märkt vid otaliga tillfällen, inte alltid hundra. Vatten överallt och en viss tub med diverse rengöringsinnehåll faller skrämmande långt in under toalettstolen.
Det är nu det blir lurigare. Vad är glömt? Nått är fel.. Nog för att jag inte ser hundra, men nått med synen är det ändå.. Linserna! En lins åker ut och tvättas. Vilket öga tog jag nu igen? Höger, ser ganska bra. Vänster, inget vidare alls. Ok, så vad säger det mig. En längre stunds begrundande inleds. Aha! det bättre ögat har formodligen linsen kvar. Undersöker vilket öga som var det bättre igen. Hur var det nu då..? Fort in med fingrarna i höger öga för att inte hinna glömma bort det igen. VITO!! Små jävla linser och av större alkoholintag fumliga fingrar equal with (=) hög katastrofrisk. Höger, ut och tvättas. Vad har jag kvar? Ah, tänderna var det ja. Borstar tänderna en gång till men med en underlig känsla av deja vu.
En annan hade förmodligen gett upp efter blicken i spegeln och gått och somnat i sängen, om man hinner så långt.
posted by NeeS at 00:10
3 Comments:
Har jag missat något? Ett könsbyte perhaps? Dessutom tycker jag orden är för långa för den Sebbe jag känner. Förvirringen är däremot ganska så bekant. Underligt.
Ok. Jag har fått det förklarat för mig nu. just ignore the comment above.
Jag har redigerat lite, enbart för att du nils, Mästaren, ska förstå vad jag menar och inte tro att det handlar om att jag sminkar mig och använder linser och helt plötsligt benämner mig själv med pronomet hon.
Post a Comment
<< Home