Af lärande lortig svamp

Vaknade upp på morgonen. Uppsprungen ur sömn. Väl uppe for jag med frisk fart nerför trapporna, varpå jag inmundigade ett magnifikt morgonmål. Det var då jag erinrade att detta var dagen. Ja sannerligen, dagen var det. Då målet var förtärt, var det, en hel halv halvtimma tidigare än vanligen rekommenderat, raska steg till Universitetet som var min melodi. Väl framkommen var det enbart kvar för mig att sitta ner och ödelägga fem timmar av konstant tänkande och filosoferande kring grammatikens underbara värld och möjligheter.

Det var en fruktansvärd upplevelse. Jag tänkte beskriva det hela med en liten liknelse. Ni förstår, efter en knapp månad av djupt ingående grammatik- och fonetikundervisning. Med satslära, orddelar, fonetisk skrift, fonematisk skrift och allt vad det innebär så är man ganska fullproppad. (och för att komma in på liknelsen...) Man känner sig ungefär exakt som en svamp. En sån där disksvamp. Och inte vilken disksvamp som helst. Smutsig. Gammal. Vidrig. Äcklig. You see where I´m going.. Helt enkelt en helt vanlig disksvamp som sett allt för många diskar och allt för många inbrända fileér och köttfärs if you know what I mean. Denna disktrasan har i över tre veckor badats i alldeles för mycket varmt vatten i en alldeles för stor balja, ur vilken den försökt suga upp så mycket den bara förmår. Efter de tre veckornas slut har den varit full ganska länge och känner sig ungefär som människor kan göra efter en alldeles för våldsam utekväll en tanktömning den 25 då man just kommit hem, eller åtminstone tänker sova, mer eller mindre ofrivilligt, oavsett var eller inte var man än är. Ganska svårmottaglig mot ny information så att säga. Framför allt om den rör någonting som ens har väldigt lite att göra med initiala trekonsonantsekvenser av enmorfemiga ord.

En dag är det så dags för den stora Disken, Tentan, Dagen. Svampen plumsar iväg till diskhon, uni, proppfull till bristningsgränsen och superladdad, om det inte varit så tidigt på morgonen. För diskningar, tentor, börjar alltid så förzinkat tidigt. Dags för tömning. I fem timmar så sitter svampen och pressar och pressar för att få ut allt insamlat diskvatten på tallrikarna, pappret. Men allt som kommer ut är en äcklig jävla kall gegga med lukt av filé och en bismak av bränd lax. Fem timmar senare är disken äckligare än innan (pappret är nerkladdat av skitsnack) och svampen går uttömd och äcklig hem och dricker öl.